Seventh seal
Jag gillar verkligen filmen Det sjunde inseglet.
Det finns något i den som slår an väldigt många av mina känslosträngar. Huruvida det är den lugna takten, den monokroma framställningen eller de existentiella frågeställningarna vet jag inte. Antagligen handlar det som så ofta om helheten.
Jag såg den här filmen för ett drygt år sedan vill jag minnas. Ovanligt sent, kan man tänka och tycka. Antagligen. Jag hade inget att göra en kväll och hittade filmen i något dammigt hörn av internet. Tänkte att det kan ju inte skada att se en klassiker. Och vips så satt jag där och var helt och hållet gripen av konstverket som Det sjunde inseglet är. Det var fint. Det var en fin kväll. Om du inte har sett filmen så kanske du borde göra det. Om du redan har sett den kanske du borde se den igen. Satisfaction guaranteeed or triple your money back.
There are 3 Comments to "Seventh seal"
Jag har inte sett den men just nu när man ligger hemma och är sjuk är det ju ett perfekt tillfälle att ge den en chans.
det som gör det sjunde inseglet så bra i mitt tycke är att den lyckas varva djupa existentialistiska frågeställningar med en betydligt lättsammare humor och en befriande verklighetsfrånvänd berättarglädje, vilket gör filmens mer allvarsamma innehåll lättare att ta till sig.
ta samme regissörs olidligt socialrealistiska, ogenomträngbart eksemmisärgråa Nattvardsgästerna t.ex., som har ett ännu mer långt gånget existentiellt innehåll, men som är fullständigt omöjlig att titta på eftersom den är totalt befriad från någon som helst form av humor
Ja du har nog rätt Kim. Blandningen av lättsamhet och tyngd gör de båda sidorna mycket bättre och mer uppskattade.
Jag gillar Persona, men inte alls på samma sätt. Det sjunde inseglet väcker något i mig, en slags livsglädje och ödmjukhet inför döden på samma gång.